Logg 6 2005-08-28
05-08-25
Vi ligger och väntar i Cala Volpe på att den envisa västvinden skall avta och
ändra riktning. Den har nu hållit i sig sedan i söndags, i dag är det
torsdag. Vinden är också ganska stark och hastigheten pendlar mellan 10-15
m/s. Man kan dock vänta på sämre ställen, 100 m framför oss har vi en
fantastiskt fin sandstrand. Vi tar då och då jollen in till land för att
promenera och få röra på benen. Eftersom vi inte har någon brådska väntar
vi ut blåsvädret här. Ankaret har dessutom mycket gott fäste i botten och
Unicorn ligger säkert fast även i de kraftigaste byarna.
I går hände en sak som däremot inte var så
trevlig, det blev stopp i vår toalett. Vi som har nyss bytt till en ny. Det var
bara att dra på sig de långa gummihandskarna och börja montera isär pumpen.
Allt såg bra ut här och jag kunde inte finna något som skulle tyda på ett
stopp så det var bara att söka vidare.
Nästa del i systemet är den slang som går från toalett till septiktanken.
Inte heller här verkade finnas något hinder, men fungerade gjorde det
fortfarande inte.
Sista möjliga del där det sättas igen är det rör som går upp till toppen
av septiktanken, och den som söker han finner.
Detta rör var helt igensatt av kristaller. Vi spolar ju toaletten med
saltvatten och tillsammans med urin bildas då kristaller som gärna sätter
igen systemet.
Man kan råda bot på detta genom att lösa kristallerna med någon syra, vi
brukar regelbundet hälla en skvätt ättiksyra i toaletten för att hålla
problemet borta.
Men nu stod vi alltså inför fullbordat faktum på något sätt måste detta
åtgärdas. Lösningen blev att med 2 st. hoppsatta bågfilsblad
"såga" bort alla kristaller från det igensatta röret.
Det låter kanske som en smidig operation men jag kan lova att så var det inte.
Det är trångt och svårt att komma åt. Det är smutsigt och söligt när
sörjan kommer ut, och framför allt så luktar det SKIT.
Det tog hela dagen att få ordning på det hela och sedan sanera utrymmena från
all sörja och allt skräp som operationen hade åstadkommit.
Inte minst blev det en stor sanering av oss själva efter avklarad reparation.
05-08-28
Vi ligger för ankare i Cabo Testa på Sardiniens norra spets och väntar på
ostliga vindar för översegling till Menorca. Dessa är utlovade tills i
morgon.
Vi stannade häromdagen till i Maddalena för att
tanka diesel, vatten samt handla mat eftersom förråden var på upphällningen.
Medan vi var borta lyckades en charterbåt fastna i vårt mantåg och skavde
bort en bit av den plast som täcker mantågswiren. Givetvis sa de ingenting om
detta och när jag själv upptäckte det och frågade vad som hänt var det
ingen som märkt något.
Jag blev förbannad och krävde att få tala med kaptenen ombord som inte var
närvarande just då. Efter många om och men spårades han upp samt en ansvarig
för uthyrningsföretaget.
Nu var skadan inte så stor men det är omöjligt att åstadkomma den utan att
det märks.
Vi krävde ersättning för att kunna byta den
skadade wiren. Ansvarig uthyrare och kaptenen på båten förde en intensiv
diskussion på Italienska av vilken vi inte förstod så mycket.
Det hela slutade i alla fall med den ansvarige från hyrfirman betalade det
belopp vi krävde och bad om ursäkt.
Efter vi hade lämnat hamnen lagade jag skadan med en bit krympslang och den
går nästan inte att upptäcka längre.
Man säger ofta om Medelhavet att antingen blåser det för mycket eller så
inget alls. Den här sommaren har vi haft vind hela tiden. Ofta har det blåst
ganska kraftigt och de tillfällen då det varit lugnt är lätt räknade. Det
verkar också som om det är väldigt svårt att förutsäga hur det skall
blåsa. Ofta lyssnar vi på både franska och italienska rapporter och inte
sällan har de helt motsatta besked om vindriktning och styrka. Jag vet inte men
det verkar som att vi litar mer på de franska prognoserna som verkar vara ha
större träffsäkerhet.
Att förutsäga vindarna för en längre tidsperiod verkar vara näst intill
omöjligt och det gäller att hela tiden uppdatera sig med färska rapporter.
Vi skall inte tala om gribfiler som vi hämtar ner, de går överhuvudtaget inte
att lita på. Förutom när det blåser Mistral, men den är ju näst intill
omöjlig att felprognostisera.
Hur som helst så går det att leva med även om vi stundtals är ganska
frustrerade när inga prognoser stämmer.
Anna-Karin vill nu snarast komma till Mahon,
Menorca för att kunna köpa nytt akvarellpapper i den välsorterade konstbutik
som finns där. Produktionstakten är hög och hittills är ca. 55 st. större
och mindre alster producerade. Det räcker snart till en utställning.
Hela Unicorn liknar ibland mer målarverkstad än segelbåt.
Vi hoppas i alla fall på de ostliga vindar som nu är utlovade, och då kommer nästa rapport från Balearerna.
Hälsningar
Håkan och Anna-Karin