Logg 17, 2006-11-11
Från Leros seglade vi till Kos 25 sjömil längre
söder ut. Vi angjorde Mandrakihamnen, det vill säga den gamla hamnen. Det
finns också en fin marina strax söder om stan men vi räknade med att det så
här i slutet på säsongen skulle vara ganska lugnt inne i centrum. Vi hade
annars blivit varnade för att det kan vara mycket oväsen från diskotek och
barer om man ligger i gamla hamnen. Det fanns fortfarande en hel del turister
kvar och stranden var om inte fullpackad så ändå välbesökt. Kvälls och
nattlivet var dock reducerat till ett minimum så vi hade inte minsta problem
med sömnen.
Vi stannade på Kos i 5 dagar eftersom det blåste hård motvind för fortsatt
segling. Vi har ju ingen större brådska så vi väntar gärna till gynnsamma
förhållande innan vi ger oss ut och kämpar mot havets element. Till nästa
plats vi tänkt besöka, Simi, var det dessutom drygt 45 sjömil. Måste vi inte
kryssa och kämpa oss fram den sträckan så gör vi det inte. Det märks också
att tiden med dagsljus krymper för varje vecka som går. Vill man komma fram
före mörkrets inbrott så gäller det vara i hamn och förtöjd före kl. 7
på kvällen, och då råder det ännu sommartid.
Efter 5 trevliga dagar på Kos kom vi alla fall
iväg mot Simi. Vi fick en härlig segling med slör och läns i stort sett hela
vägen. Vi seglade till en mycket skyddad vik i södra änden på Simi som heter
Panormittis. Den har skydd för alla vindriktningar även om de ganska höga
omgivande bergen kan ge hårda vindkast som kommer nedrasande s.k. katabatiska
vindar.
I Panormittis ligger också ett kloster och man kan köpa färskt bröd varje
morgon från klosterbageriet.
Tyvärr kunde inte Howard på "Just Imagin"
segla i sällskap med oss som tänkt. När han skulle checka ut från
hamnpolisen visade sig att hans båtregistrering var utgången. Den var den
egentligen inte men eftersom han inte varit hemma i USA på en lång tid eller
fått någon post så låg det nya pappret fortfarande i Florida. Howard fick
därför inte lämna Kos förrän han kunde visa upp originaldokumentet. Det
hjälpte inte att han visade upp en faxad kopia registreringsbeviset, utan
original ingen segling. Han blev därför kvar på Kos ytterligare 5 dagar
väntandes på en DHL sändning med sina nya båtpapper.
Vi hade inga som helst problem för vi hade inte brytt oss om att checka in. Vi
brukar oftast inte göra det och myndigheterna bryr sig inte nämnvärt när det
gäller båtar från andra EU länder.
De amerikanska båtar vi träffat är däremot mycket noga med formaliteterna
eftersom de Grekiska myndigheterna inte är sena med att ställa till problem
och utfärda böter för än det ena och än det andra när det gäller båtar
från icke EU länder.
Efter några nätter i Panormittis seglade vi runt Simi till andra sidan ön. Vi ville ta oss en titt på huvudorten som har samma namn som ön. Vi ankrade därför i en vik strax söder om stan och tog lokalbussen över berget för att se oss om i samhället Simi. Det går också att lägga sig vid stadskajen i Simi men det är mycket djupt utanför kajen, 20-30 m, så det är svårt att få ett bra fäste med sitt ankare. Vi satt på första parkett på ett café på kajen när dagens ranson av charterbåtar kom in och skulle lägga till. Ankarkättingar som korsades tillsammans med ankare som inte fäste, allt i en salig röra. Vi var glada vi slapp vara en del och i stället satt med ett glas vin och en öl på kajens café.
Efter en lugn natt till ankars i Pethi, som vår
ankarvik hette, så började vinden tillta och det med besked. Väderrapporten
talade också om att ett oväder var i antågande. Vi låg inte så bra i Pethi
eftersom de höga bergssidorna gjorde att vinden styrdes in viken och fick ökad
styrka och kraft. Det börjad också gå en obehagligt grov sjö som rullade in
i viken.
När vi hade 15 m/s rakt in mot oss så beslutade vi oss för att det var dags
för en omgruppering.
Vi gick för motor rakt ut mot öppet hav och rullade sedan ut en liten bit av
genuan och kunde falla av och seglade tillbaka till den skyddade viken
Panormittis.
Allt gick bra och efter två timmars färd hade vi fällt ankaret och backat
fast det ordentligt. Vid 10-tiden på kvällen var ovädret över oss med full
styrka. Ett åskväder som vi aldrig sett maken till. Ja, jag vet, vi har
tidigare tjatat om att det blixtrar så att det är ljust som mitt på dagen men
detta var vårt västa åskväder hitintills. Under några timmar så blixtrade
det helt oavbrutet och det var nästan surrealistiskt att se de andra båtarna i
viken i skenet från ovädret. Snart började det också regna med en kraft som
jag aldrig tidigare varit med om. Det var till och med värre en de tropiska
oväder vi varit med om i Karibien. Som tur var hade vi ett väldigt gott skydd
från de stormbyar som ovädret förde med sig. Visst blåste det hårt men vi
kände aldrig att vinden var det som gjorde oss mest oroliga utan det var i
stället oron för att bli träffade av ett Blixnedslag.
Vi fick senare veta att på grannön Rhodos som bara ligger 18 sjömil bort hade
4 båtar drivit upp på land med svåra skador som följd. Två av dem kan anses
som totalhavererade, vi såg dem senare då vi seglade vidare från Simi till Rhodos.
När vi senare träffade Howard från "Just Imagine" fick vi en
rapport om det kaos som hade rått i Mandrakhihamnen på Kos. Det var full
aktivitet hela natten med båtar som draggade och slet sig.
Vi fick senare höra talas om många båtar som fått stormskador i den här
delen av Medelhavet när ovädret drog fram. Det enda vi drabbades av var störd
nattsömn vilket man för anses som lindrigt i samanhanget.
Efter att ovädret dragit förbi så stannade vi
en dag extra i Panormittis för att vila och ta det lugnt innan vi seglade över
till vår sista hamn i Grekland som blev Rhodos. Här tänkte vi bunkra upp med
sådana varor som vi vet är mycket dyrare eller rent av omöjliga att få tag
på i Turkiet.
Vi körde i skytteltrafik på våra cyklar mellan Unicorn och Liedl. Liedl låg
två km söder om hamnen och hade ett ganska bra sortiment av sådant som vi
ville köpa med oss inför överfarten till Turkiet. Vi köpte bl.a. massor av
bacon och annat fläskkött som inte finns i Turkiet. Vin har vi också bunkrat
upp ordentligt med. Det finns visserligen att köpa även i Turkiet men tillhör
de varor som är rejält dyra där.
Vi hann också med en del sightseeing på Rhodos eftersom vi stannade nästa en
vecka. Med hjälp våra cyklar tog vi oss runt och tittade på en hel del av
sevärdheter som finns.
Det är riktigt skönt att de nu är eftersäsong och den stora turistströmmen
har ebbat ut. Vi kan i lugn och ro besöka de platser och monument som vi
önskar se utan att behöva trängas med så många andra.
Inom kort kommer nästa logg om vår första tid i Turkiet.
Håkan & Anna-Karin