Logg 13, 2005-05-22
Det märks mer och mer att vintern är i antågande här i Barcelona. Det är betydligt kyligare än det varit tidigare. På dagarna brukar temperaturen orka upp till 15-20 grader medan nattemperaturen ligger på ca.8-10.
Vi börjar mer och mer lära känna de andra besättningarna som bor på sina båtar här i marinan och precis som vanligt så blir det så att vissa umgås man mer med och vissa mindre.
Marina Port Vell där vi ligger, uttalas "Port
Bej".
Det är det Katalanska ordet för gammal. Synonymt
vieja på Spanska.
Den mer bofasta delen är av naturliga skäl inte
så intresserade av sina båtar och allt som hör till med utrustning och
fixande inför nästa säsong så den gruppen har vi inte lika stor kontakt med
som den som bedriver aktiv cruising.
Här finns mycket välsorterade tillbehörsbutiker inom bekvämt avstånd så
är det något som saknas är det inte svårt att få tag på.
Häromdagen var jag borta på industriområdet känt som "MB92" och
tittade. Där finns ett varv som sysslar med superyacht renovering och allt som
detta för med sig runt denna verksamhet.
Bland annat finns en riggverkstad som kan pressa ändstycken på wire upp till
25 mm i diameter. Inga småsaker vill jag lova.
Egentligen är det inte tillåtet att bara komma dit och titta, men jag lyckades övertyga vakten om att jag hade ärende till segelmakeriet. Pliktskyldigt besökte jag segelmakaren för att fråga vad en ny Biminitop (soltak till sittbrunnen) skulle kosta men det var mest ett sätt att komma in på området.
Vi märker att Barcelona är mycket populärt
resmål för svenskar. När vi är ute på stan hör vi svenska i vart och
vartannat gathörn. I lördags var Anna-Karin ute på stan vid 10-tiden på
förmiddagen och hon rapporterade att det var som lilla Stockholm. Eftersom
spanjorerna själva inte är så morgonpigga så var det fritt fram för alla
svenskar. Den troligaste orsaken är naturligtvis att det går att flyga hit med
Ryanair från Skavsta, Nyköping. Och detta till oftast mycket förmånliga
priser.
Själv var jag ute med cykeln i går och mitt på cykelbanan står ett grupp
människor 20-30 st. De vägrar envist att flytta på sig trots att de ockuperar
hela cykelbanan och till min förvåning märker jag att hela gruppen består av
svenskar. Lite bättre trafikvett om jag får be, tack !
Till våra goda vanor hör att vi kommit igång
ordentligt med motionen. Varannan dag är vi ute och löptränar och
allteftersom formen blir bättre kan vi öka på distansen. Det är bara dra på
sig träningskläderna och sedan tar det 2 min ner till strandpromenaden som är
ett utmärk ställe att jogga på.
Den som fick oss att börja springa på allvar är Peter från Sydafrika. Han
har en bakgrund som professionell vågsurfare och senare utövare av Triathlon.
Han har genomfört 4 äkta "Iron Man", 4 km simning, 42 km löpning
och 180 km cykling allt i en följd. Han har också genomfört den klassiska
"Iron Man" som hålls på Hawaii varje år.
Peter bor med sin fru Debbie på båten mitt emot. Tyvärr har Peter råkat gå
upp 15 kg vikt vilket han inte alls gillar. Han har nu fått oss till
sparringpartners. Peter är dock något lat, kanske vågsurfartakter, och är
inte alltid så lätt få med ut på löprundan.
I morgon onsdag skall vi gå på konsert i Palau de Musica, den stora kända konserthallen här i Barcelona. Vi skall lyssna på en konsert som heter "Tribute to Glenn Miller". Det skall bli roligt och vi återkommer med rapport därifrån i nästa resebrev.
Vi avsluta med ett ord som flera av de mer bofasta
besättningarna har tryckt på sina T-shirts.
"There is nothing that goes windward like a 747"
Så sant så sant.
Håkan och Anna-Karin